Mer om utredningen om forskningsmedelstilldelning till lärosätena

Fortfarande finns mycket lite information om den rapport som var resultatet av den utvärdering som Anders Flodström arbetat med under det senaste året. I ett nummer av Universitetsläraren (18/2011) intervjuas dock Flodström, som meddelar att han avråder från den av Regeringen efterfrågade modellen att utnyttja peer review för fördelning av medel till lärosätena. Istället förordas att Kungliga Biblioteketes SwePub-databas utgöra grunden för ett system som skall kompletteras med ett system av “Impact Factor”. Hur exakt detta skall se ut framgår inte av svaren och vi får vänta på att rapporten publiceras för att ta del av de uppgifterna, men det lutar åt att de hittills utnyttjade systemet med fältnormerade publikations- och citeringsmått byts mot ett system som gissningsvis baseras på tidskrifters “Journal Impact Factor”. Flodström är noga med att framhålla att en bibliometrisk udd är nödvändig:

“– Till en sådan databas måste man också tillföra en ”impact factor”, (mängden citeringar) och där föreslår jag att Vetenskapsrådet ska stå för den informationen.” (Flodström i Universitetsläraren 18/2011)

Men “citeringar” eller “impact factor”, det är frågan…

Med anledning av Times Higher Education’s list of the world’s top universities for 2011-2012.

Times Higher Education’s list of the world’s top universities for 2011-2012.

Times Higher Education (THE) har levererat sin årliga ranking över världens lärosäten.  Den globala listan är inte så förvånande: toppuniversitet i USA och Storbritannien slåss om topp 10 och några få universitet utanför den anglofona världen finns med bland de femtio främsta i världen. Karolinska institutet når en hedrande 32:a plats (upp från plats 43 i förra årets ranking, men annars är det glest med Svenska lärosäten fram till plats 80 (Lunds universitet) och 87 Uppsala universitet. Mitt eget universitet, GU hamnar i intervallet 201-225, tillsammans med lärosäten som Colorado School of Mines (USA), Nagoya university (JP) och Universität Ulm (De).

Men det finns mycket att säga om sådana rankingmodeller och jag vill särskilt rikta blicken mot de bibliometriska mått som används, eftersom dessa ingår i mina intresseområden. Vad som är viktigt att notera är i vilken grad olika rankingmodeller ger fundamentala skillnader i utkomst. Ta t ex THE:s citeringsmått jämfört med VR:s medelciteringsmått för lärosätena. Båda är normerade utifrån varje artikels ämnesområdes förväntade citeringsgrad men skiljer sig åt i flera avseenden.

Nedanstående tabell jämför de tio svenska lärosäten som THE rankat baserat på kategorin citeringar i denna lista med måttet på fältnormerad medelcitering för samma lärosäte baserat på VR:s (egentligen Högskoleverkets) modell.

 

VR medel-citering* THE Citations THE Rank** THE citrank VR rank THE rank (sv)***
Stockholms universitet 1,32 90,2 131 1 1 4
Karolinska institutet 1,25 73,1 32 2 2 1
Lunds universitet 1,15 72,8 80 3 4 2
Umeå universitet 1,08 59,4 225 4 9 7
Göteborgs universitet 1,11 55,7 225 5 5 6
Uppsala universitet 1,1 53,3 87 6 8 3
Sveriges lantbruksuniv. 1,25 49,8 250 7 3 9
Linköpings universitet 1,06 42,8 350 8 10 10
Chalmers tekniska högskola 1,11 36,3 250 9 6 8
Kungliga tekniska högskolan 1,11 34,1 187 10 7 5
__
*VR:s fältnormerad citeringsgrad
** THE-rank i den globala listan
*** Rankordning bland svenska universitet i THE.

1:an och 2:an är ioch för sig samma: SU följt av KI och THE har Lund och Umeå som trea resp fyra med GU som nr 5. Baserat på VR:s mått på fältnormerad medelciteringsgrad rankas däremot Sveriges Lantbruksuniversitet som 3:a (7:a i THE) och Lund som 4:a och GU åter som 5:a. Den nedre halvan bjuder på fler skilnader mellan utfallen av beräkningsmåtten som kan utläsas ur tabellen ovan.

Summa summarum: Trots samma datamaterial (ISI Web of Science) och likartade citeringsmått (fältnormerade citeringar) skiljer sig rankingen mellan olika lärosäten åt på ett betydande vis mellan olika rankingar baserade på likartade sätt att beräkna mått. Den vetenskapsteoretiska tolkningen lutar åt att detta tyder på att bibliometri som måttstock på vetenskaplig prestation fortfarande är underutvecklad och att mått att beräkna prestationsindikatorer ännu inte stabiliserat sig utan att det finns ett stort utvecklingsarbete kvar.

Källor:

Times Higher Education’s list of the world’s top universities for 2011-2012.

Vetenskapsrådet: Svar på fördelningsunderlag 2011