Vad är vetenskapsteori?

Mot bakgrund av en grej som Bo Rothstein skrev i DN om att vetenskapsteori och vetenskapsfilofi förleder massorna kom jag att diskutera vetenskapsteori med några filosofer på Högskoleläckan en dag. Så här skrev jag, ungefär:

Här är en utförlig (nåja) redogörelse av skillnaderna mellan vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi: Ämnet vetenskapsteori bildades i Göteborg i och med att Håkan Törnebohm fick en personlig professur 1963. Ämnet har också haft en professur i Umeå.

Vetenskapsteori finns i praktiken nästan endast i Sverige och har sin närmaste granne i tyskans Wissenschaftstheorie.

Till skillnad från vetenskapsfilosofi så är ämnet ett empiriskt forskningsämne som behandlar (åtminstone) historiska, sociologiska, psykologiska och antropologiska aspekter av vetenskaplig forskning. ‘Naturligtvis’, för att apostrofera en känd vetenskapssociologisk forskare som retat gallfeber på kritiker, ingår även kognitiva aspekter av vetenskaplig forskning.

På engelska, precis som Christian förtjänstfullt nämnt ovan är vetenskapsteori idag ofta besläktat med Science & Technology Studies, ett eklektiskt ämne som ofta, men inte alltid kopplas till ‘konstruktivistiska vetenskapsstudier’. Men det finns både low-church och high-churchvarianter med varierande grad av relativistiska anspråk.

Kärt barn har många namn och ett annat skulle kunna vara research on research. Ett som tidigare fått visst genomslag är metascience, som den nyligen bortgångne argentinske vetenskapsforskaren Mario Bunge myntade. Idag talas det ibland om Science of science, men det har övertagits av fysiker som gör scientometri och bygger vidare på vetenskapshistikern Derek DeSolla Price idéer om en ‘quantitative theory of science’. De publicerar megastudier över “miljoner” publikationer eller andra mätpunkter och berättar ofta “hur det är” med exempelvis den ultimata forskargruppsstorleken (liten, men varierande storlek, enligt en feature i Curie förra året).

Till skillnad från vetenskapsfilosofi har alltså vetenskapsteori att göra med “vetenskapliga studier av forskning”. Men som ovanstående resonemang antyder så kan man säga att idéer om vad som är vetenskapligt skiljer sig åtskilligt. Och det är faktiskt vad Rothsteins ursprungliga artikel handlar om, men man kan undra om Rothstein endast erkänner ett perspektiv på vetenskapsbegrepp – sitt eget?

 

Leave a Reply